…att Commedia dell’Arte idag har tappat mycket av sin forna innebörd (Dramaten-talet del 5)…

därför att förutsättningarna för Commedia dell’Arte inte finns i dag i väst. Det beror på att samhället ser annorlunda ut. De stereotyper som karikeras i Commedia dell’Artes masker finns inte idag.
Det beror bland annat på att dagens samhälle är alltför flexibelt.
Det är mycket mer klassmässigt rörligt. Det faktum att det är det möjligt att röra sej mellan samhällsklasserna idag skapar en individualism som hindrar driften med de fasta hierarkierna som den en gång byggde på.
Det är idag till stor del möjligt att välja sin roll i samhället. En skomakare behöver inte stanna vid sin läst och inte häller föds man in i ett skrå.
Rollerna förändras också från tillfälle till tillfälle. Samma person har inte samma roll på semestern i Thailand som vid hemma vid det löpande bandet.

Även förhållandena är förändrade. Hierarkier och klasskillnader är inte lika tydliga idag. Man slår inte sina anställda och att fattigdomen har idag blivit skamfylld är två exempel. Det gäller även i familjehierarkier där man idag gifter
sej av sin egen fria vilja.

Under Commedia dell’Artes storhetstid däremot fanns alla dessa stereotyper på gatan på riktigt. Man drev med den uteliggare, som blev olika former av zanni, vilka låg på gatan; det var ofta riktiga ockupationssoldater, som blev Capitani, i ett Italien bestående av småstater som ständigt krigade mot varandra; patronerna, Pantalone och Dottore, var de som också slog sina tjänare och hade fullständig makt i hemmen.

Istället blir maskerna idag, i vår nya individuella värld, olika aspekter av vårt inre, vilka lever i ständigt kaos. Maskerna jämförs också ständigt med Jungs arketyper.
Men ingen mask (aspekt) är ett kaos i sej själv. Det är i de eviga konflikterna med de andra maskerna kaos uppstår. De
är också dessa konflikter som kommer att representera våra inre konflikter och således bli kul för oss att kolla in.
Man brukar säga att clownen innehåller en hel värld, men en Commedia dell’Arte-mask innehåller bara en aspekt av en människas inre. Medan en Commedia dell’Arte-föreställning däremot innehåller en hel människas inre och därmed en hel värld.

Därav inte sagt att detta är någonting nytt. Commedia dell’Arte har naturligtvis innehållit dessa inre aspekter av människan hela tiden, även om den innan dessutom berättat om samtida förhållanden och typer. Som sagt (i del två) Commedia dell’Arte berättar i grunden alltid samma historia, den om död och pånyttfödelse och den berättas alltid i en festlig kontext.

Det här inlägget är det femte i en serie från ett föredrag om Commedia dell’Artes relevans idag och i framtiden som Micke höll på Dramaten i september 2011. Se även nummer ett, två, tre, fyra eller sex i serien också.

Comments (0)

› Kommentera här.

Kommentera

Allowed Tags - You may use these HTML tags and attributes in your comment.

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> <img src="" alt="">