…med ”en workshop i Burträsk” (femte dagen)…

…att även denna dag började med Inledningsserien. Denna gång fick deltagarna börja utan några särskilda förutsättningar.  Micke gav deltagarna, då de kommit igång, tallriksmasker, gjorda av pappersmasker. Osaken att han inte använder nollmasker är att de liknar ansikten och således får deltagarna att ge dem värden. Med tallrikarna i ansiktena blev deltagarna helt hänvisade till att kommunicera med sina kroppar och inte ansikten.
Det tog en bra stund för dem att sluta fokusera på varandras ansikten trots tallrikarna. Det verkar ju vara så att människor i väst är så fokuserade på att se varandra i ansiktet att de till sist tror att det är där kommunikationen sitter. (Till skillnad från t.ex. afrikaner som ser mot varandras fötter eller japaner som tittar ungefär där slipsknuten sitter.) Men när de väl börjat släppa varandras ansikten – både att se på andras och att försöka använda sitt eget bakom tallriken – började golvet leva. Möten, konflikter och samarbeten blev mycket mer levande och direkta och samtidigt blev rörelsedynamiken mer kraftfull och rummet mer fullt av energi.
Som en avslutning på träningspasset gick Micke runt och ritade ansikten med väldigt starka uttryck på tallrikarna, utan att deltagarna kunde se vad han ritade. Det var visserligen mest på skoj, men det blev samtidigt tydligt hur förvirrande våra ansiktsuttryck kan vara, hur deltagarna tolkade både kroppen och ”ansiktet” när de gav så uppenbart olika budskap.

Efter lunch fortsatte de att jobba på sina partiturer. Det var tydligt att de olika grupperna hade olika processer. Någon grupp ville jobba helt själva. De hade tidigt förstått arbetsmetoden och kunde därför fördjupa partituret både genom att finna fler och fler detaljer och att göra dynamiken mer expressiv.
En annan grupp stod först stilla och förstod inte vad det pysslade med tills de plötsligt gick över ett hinder och det lossnade. Andra grupper kom inte i gång då de komplicerade och intellektualiserade processen istället för att prova sej fram på golvet.

Läxan till nästa vecka blev att göra färdigt partituren tills de blev nöjda.
Micke ville inte precisera något mål för vart de skulle komma, då varje grupp hade sin egen process. Målet var ju inte heller att skapa en färdig scen, utan att förstå processen.
Sedan ska de också lägga till de texter som handlingen var tagen från.

Detta är en del från en serie på tio workshopdagar som gick av stapeln hos Teaterlinjen på Edelviks folkhögskola i Burträsk.
Följ hela workshoppen här:
Inledningen Första dagenAndra dagenTredje dagenFjärde dagenSjätte dagenSjunde dagenÅttonde dagenNionde dagenTionde dagen

Comments (0)

› Kommentera här.

Kommentera

Allowed Tags - You may use these HTML tags and attributes in your comment.

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> <img src="" alt="">