…med ”en workshop i Burträsk” (fjärde dagen)…

…att denna dag började med träning och gick vidare till att avsluta de första par-partituren och att starta upp jobbet med nästa partitur,  som blev tre-partiturer.

Dagen började som sagt med träning och Inledningsserien. Efter att deltagarna jobbat i c:a en halvtimme stoppade Micke träningen och började prata (i över en timme).
Han kommer inte riktigt ihåg allt vad ha sa, men det handlade om att söka konflikter i träningen. Den harmoni han såg deltagarna söka i träningen var möjligen var bra för pedagogiskt drama, men inte teater, där dramatiken uppstår just genom konflikterna. Han bad dem istället söka just konflikterna. Träningsgolvet är en plats där alla konflikter är både tillåtna och bejakade. I det konflikträdda Sverige är det närmast en instinkt att söka konsensus, men då dör också dramatiken. I träningen betyder det att deltagarna måste ta ansvar för sin egen vilja och slåss för den och inte anpassa sej till gruppens vilja.
Han talade i samband med det också om vikten av att ta plats. I teaterträning stärker individen kollektivet genom att ta för sej. Inledningsserien är med sina gruppdynamiska element utmärkt för att träna ensemblespel, men det finns också en fara att skådespelaren gömmer sej i gruppen och inte visar sej.
Efter det att Micke pratat började träningen igen. Men nu blev träningen mycket intressantare. Salen fylldes av tydliga individer som gick från konflikt till konflikt och stred för sin rätt. Plötsligt var alla trevliga leenden borta och deltagarna såg ut att ha roligt istället.

Sen var det dags att se på de läxor som hade gjorts till dagen. Först blev det rätt stolpigt. Texterna hade liksom inte kommit på plats. Rörelserna och deras dynamik glömdes bort. Men bara efter att deltagarna fått repeterat in texterna i 20 minuter så satt de då vi tittade igen.
Det är intressant att se hur dessa nonsenstexter verkar vara skrivna direkt för just dessa rörelsepartiturer. När skådespelarna vet vad det är de gör, vilka handlingar, och väljer sin dynamik efter det, då faller sej de irrelevanta orden som om de handlade om just det som skådespelarna har valt att spela. Åter igen bevisas alltså hur lite orden har med kommunikationen att göra.

Efter lunch fick deltagarna nästa uppgift. De delade upp sej i grupper om tre. Denna gång fick de texter, även denna gång nonsenstexter, från början. Nu skulle de utifrån nonsenstexterna skapa ett handlingsmanus, alltså en räcka handlingar beroende av varandra som skapade en historia med en början, en mitt och ett slut. Det blev ju i praktiken så att de skapade historien själva eftersom texterna var ren nonsens och där inte fanns något att hålla sej i.
När de hade ett handlingsmanus fick de lov att lägga undan sina texter och i stället för, som förra gången, bygga handlingar på rörelser, vilka i sin tur fick en dynamik och slutligen en text, skulle de nu bygga handlingar på en text, som visserligen inte betydde någonting, och ge rörelser åt handlingarna (alltså inte direkt åt texten).
När dagen var över hade de olika grupperna kommit olika långt och läxa till nästa dag blev istället för att de skulle uppnå något resultat till nästa dag att de skulle jobba vidare ett par timmar med sina rörelsepartitur.

Detta är en del från en serie på tio workshopdagar som gick av stapeln hos Teaterlinjen på Edelviks folkhögskola i Burträsk.
Följ hela workshoppen här:
Inledningen Första dagenAndra dagenTredje dagenFemte dagen Sjätte dagenSjunde dagenÅttonde dagenNionde dagenTionde dagen

Comments (0)

› Kommentera här.

Kommentera

Allowed Tags - You may use these HTML tags and attributes in your comment.

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> <img src="" alt="">