…med ”en workshop i Burträsk” (sjätte dagen)…

…att efter uppvärmning var dags för alla att visa sina partiturer för att se vad som hade hänt med dem under helgen. Alla hade lagt till sina texter, men med varierat resultat.
Vissa hade bara lagt till texten som om den inte hade någon betydelse. Det verkade som om de hade trott att bara för att de lade stor vikt vid rörelserna så hördes inte texten. De var också de grupper som stressade sina texter så de aldrig hann lyssna på vad vare sej de själva eller deras kamrater sa. Texterna var ju visserligen högst absurda, men de var ju viktiga på samma sätt som rörelserna, om inte annat så för att de var med på scenen.
Andra hade visserligen lagt vikt vid texten men de hade fokuserat så till den milda grad på undertexterna att själva texterna (eller ska vi kalla dem övertexterna?) blev dubbelt absurda. Även om det är undertexten, tillsammans med handlingarna, som driver historien i det här fallet så måste texten som faktisk finns där också sägas. Talar man om vädret som ett dolt hot så måste ju även vädret få någon relevans annars kunde man ju lika gärna rabbla telefonkatalogen. Detta blir extra viktigt när texten är absurd.
Ytterligare någon behandlade texten utan att låta handlingarna få det utrymme de hade innan så att de inte längre berättade någonting. De hade helt släppt den dynamiken i rörelserna de tidigare hade.
Den nya dynamiken blivit mycket mindre och vardagligare när texten kom in.

När de sett på varandra fick deltagarna och Micke generellttalat om vad han såg och vad som kunde förbättras fick grupperna gå tillbaka och fortsätta jobba på sina partiturer. Under tiden gick Micke omkring och hjälpte grupperna individuellt.

Till slut, efter att ha jobbat och jobbat om med sina partiturer, fick grupperna åter visa sina partiturer med texterna. Den här gången hade de hunnit jobba mer på det som de missade förra gången. Även om de hade kunnat jobba betydligt längre på partituren hade det hänt mycket.
Texterna hade assimilerats in i partituren och orden kändes (trots deras nonsens) än mer ”trovärdiga” än i de förra partituren från den fjärde dagen. Partituren började mer lika scener med substans. Den här gången hade ju också partituren grundats i handlingar tagna från en text, om än en fullständigt absurd nonsenstext.

Innan de skiljdes den sista dagen fick deltagarna i uppgift att på nytt dela in sej i grupper. Den här gången skulle de leta upp en text från en scen i en realistisk pjäs. När de hittat en text skulle de göra ett handlingsmanus utifrån sin tolkning av texten. Det var också det som blev läxan till nästa dag.

Detta är en del från en serie på tio workshopdagar som gick av stapeln hos  teaterlinjen på Edelviks folkhögskola i Burträsk.
Följ hela workshoppen här:
Inledningen Första dagenAndra dagenTredje dagenFjärde dagenFemte dagenSjunde dagenÅttonde dagenNionde dagenTionde dagen

Comments (0)

› Kommentera här.

Kommentera

Allowed Tags - You may use these HTML tags and attributes in your comment.

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> <img src="" alt="">