…med den vikingatida teatern, del 2…

… som en fortsättning från del 1, att det verkar som att de första dramatiska verken i Norden kommer från den Poetiska Eddan. I Eddan finns det två sorters dikter: den ena berättande, i imperfekt och i tredje person, den andra i presens och i monolog- eller dialogform. Där finns det rollkaraktärer, som gudar och hjältar. De talar och de är skrivna på det versmått som annars är avsett för sånger och trollformler.

Lokes träta

Dikter som ”Lokes Träta” eller ”Sången om Harbard” är komiska dialoger med dramatisk uppbyggnad. I den första blir Loke utslängd från ett gille där alla gudar utom Tor befinner sej, men han kommer snart tillbaka och hånar alla gudarna tills Tor kommer och kastar ut honom igen.
Den andra handlar om Tor som vill komma över ett sund och munhuggs med en färjkarl, Harbard, på andra sidan som inte släpper över honom. Harbard är ett annat namn på Odin eller Loke.
Den vulgära komedin bygger bl.a. på sex element: den dramatiska kampen, detroniserandet av den äldre mannen, det lyckade frieriet, dumhet eller amoralitet, förvandlingar och frenesi.
I båda dikterna ovan är kampen en central beståndsdel, i ”Lokes Träta” möjligen också rent fysiskt då Tor slutligen kastar ut Loke. Det är också lätt att se hur dessa båda dikter kan utföras fysiskt och hur de kan bli uppdrivna till frenesi.
I ”Lokes Träta” finns också amoraliteten och detroniseringen i Lokes smädelser av gudarna. ”Sången om Harbard” blir mer komplicerad beroende på vem Harbard är. Är det Loke som är Harbard är blir det trixterns drift med guden. Tors dumhet och detronisering blir också mer påfallande och Loke blir mer amoralisk.

Tor vid sundet

Innehållet i dikterna kan vara nog så grovkornigt som här mellan gudarna i ”Lokes Träta” från Den Poetiska Eddan:
”Loke kvad:
Tig du, Freja! En trollkona är du
och full av allsköns ont;
hos bror din funno dig de blida makter –
då släppte du dig, din slyna.
Njord kvad:
Stor sak om kvinnfolk med karlar har
sin hugnad i hor eller eljes;
jag undrar hur omanlig as kommer hit –
den bögen, han blev ju med barn.
Loke kvad:
Håll upp, du Njord! Du vart österut skickad
som gudarnas gisslan en gång,
Hymes ungmör hade dej till potta
och pissade mitt i mun.”
Översättning Björn Cillinder 1964

Harbard som färjkarl

När Bachtin han talar om ”det materiellt-kroppsliga nedre” (som det står om i …med den vulgära komedins uppkomst i Sverige…) kan man se hur ”Hymes ungmör” knyter an till en ännu äldre antik tradition eller hur Njords och Lokes sexuella förnedringar befäster den folkligt-festliga traditionen där förolämpningarna är del av muntra degraderingar, vilka alla är en del av den vulgära komedin.
Det skandinaviska samhället var inte lika hierarkiskt som i övriga Europa. Endast tre samhällsklasser fanns under vikingatiden, herremän, bönder och trälar. Det fanns heller ingen institutionell kungamakt, utan den var personlig och byggde endast på personliga nätverk.
Mickes teori går ut på att man i Skandinavien under vikingatiden aldrig lyckades fullt ut utveckla en hovteater ens i dess enklaste form, alternativt att hovteatern i Sverige växte fram just under vikingatiden.

Eddan i orginal

 

Comments (0)

› Kommentera här.

Kommentera

Allowed Tags - You may use these HTML tags and attributes in your comment.

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong> <img src="" alt="">

Pingbacks (0)

› No pingbacks yet.