Den Fredlöse

**Den Fredlöse**
**Premiär 14/4-2011**
Regi Text Valgerd Gunlöd Gunnar, Budbäraren, Trälen Orm Thorfinn Musik Koreografi Kostym & rekvisita Scenografi	Micke Klingvall August Strindberg Michelle Nordlander Anna Mamolo Hanna Ek Tulle Montserrat Simon Tunna Hagström Anna Mamolo och Simon Tunna Hagström Kattis Wöllner Gruppen Micke Klingvall
Klicka här för att se en VIDEOTRAILER
Den Fredlöse var 2011 års uppspel av eleverna på "Kulturamas teater 2 med fysisk inriktning" (för att hitta ett så långt namn som möjligt), den hade premiär den 14/4-2011. Föreställningen spelades tre gånger i en sal på Kulturama huset i Hammarby Sjöstad.
	Pjäsen är en av August Strindbergs ungdomsverk. Den utspelar sej på Island i början av 1100-talet, vid tiden för Islands kristnande. Thorfinn återkommer till sin gård efter att ett misslyckat härjningståg. Han vägrar överge asatron och möta den nya världen och dess värderingar. Det hela slutar i en tragedi där samtliga blir innebrända. Den Fredlöse anknyter till så skilda teman som makt- och hedersproblematik, religionsförtryck, uppror, hybris, förbjuden kärlek och tidens gång. Vår uppsättning fokuserades i första hand på familjerelationen, instängdheten och kärlekstemat.
Föreställningen spelades i ett slutet rum på c:a 7 x7 meter, med publiken på alla fyra sidor för att framhäva det klaustrofobiska. Och även om föreställningen utspelar sej i historisk tid har vi valt ett modernt eller utanför-tiden-perspektiv. Musiken tiil Den Fredlöse spelades i huvudsak på marimba och elgitarr. I första hand rörde det sej om självkomponerad musik i olika stilar, också som effekter och ljudillustrationer.
	Vi valde att låta uppsättningen bli så varierad som möjligt genom att blanda spelstilar och grader av realism i karaktärerna. Största delen av föreställningen spelades som fjärde-väggen-teater (även om det var publik på alla sidor), men en karaktär - Orm - fick full frihet att ta kontakt med publiken. Samtidigt som skådespelarna arbetade med att skapa föreställningen fick de också bygga scenografi och rekvisita, skaffa kostym och mask samtidigt som de hade andra lektioner att sköta.
Intensiteten i det klaustrofobiska rummet och den avslutande röken som inneslöt allt och alla i rummet, samtidigt som skådespelarna var omringade av sin publik gav mej möjlighet att undersöka rummet på ett nytt sätt. Det blev också ett intressant och fritt sätt att behandla texten utan att göra några ändringar.

Den Fredlöse
Premiär 14/4-2011

Regi

Text

Valgerd
Gunlöd
Gunnar, Budbäraren, Trälen
Orm
Thorfinn

Musik
Koreografi
Kostym & rekvisita
Scenografi

Micke Klingvall

August Strindberg

Michelle Nordlander
Anna Mamolo
Hanna Ek
Tulle Montserrat
Simon Tunna Hagström

Anna Mamolo och Simon Tunna Hagström
Kattis Wöllner
Gruppen
Micke Klingvall

Klicka här för att se en VIDEOTRAILER

Den Fredlöse var 2011 års uppspel av eleverna på "Kulturamas teater 2 med fysisk inriktning" (för att hitta ett så långt namn som möjligt), den hade premiär den 14/4-2011. Föreställningen spelades tre gånger i en sal på Kulturama huset i Hammarby Sjöstad.

Pjäsen är en av August Strindbergs ungdomsverk. Den utspelar sej på Island i början av 1100-talet, vid tiden för Islands kristnande. Thorfinn återkommer till sin gård efter att ett misslyckat härjningståg. Han vägrar överge asatron och möta den nya världen och dess värderingar. Det hela slutar i en tragedi där samtliga blir innebrända.

Den Fredlöse anknyter till så skilda teman som makt- och hedersproblematik, religionsförtryck, uppror, hybris, förbjuden kärlek och tidens gång. Vår uppsättning fokuserades i första hand på familjerelationen, instängdheten och kärlekstemat.

Föreställningen spelades i ett slutet rum på c:a 7 x7 meter, med publiken på alla fyra sidor för att framhäva det klaustrofobiska.
Och även om föreställningen utspelar sej i historisk tid har vi valt ett modernt eller utanför-tiden-perspektiv.

Musiken tiil Den Fredlöse spelades i huvudsak på marimba och elgitarr. I första hand rörde det sej om självkomponerad musik i olika stilar, också som effekter och ljudillustrationer.

Vi valde att låta uppsättningen bli så varierad som möjligt genom att blanda spelstilar och grader av realism i karaktärerna. Största delen av föreställningen spelades som fjärde-väggen-teater (även om det var publik på alla sidor), men en karaktär - Orm - fick full frihet att ta kontakt med publiken.

Samtidigt som skådespelarna arbetade med att skapa föreställningen fick de också bygga scenografi och rekvisita, skaffa kostym och mask samtidigt som de hade andra lektioner att sköta.

Intensiteten i det klaustrofobiska rummet och den avslutande röken som inneslöt allt och alla i rummet, samtidigt som skådespelarna var omringade av sin publik gav mej möjlighet att undersöka rummet på ett nytt sätt.
Det blev också ett intressant och fritt sätt att behandla texten utan att göra några ändringar.