(Klicka på rubrikerna för att läsa artiklarna)
- Dagens Nyheter, 10/2-96
- Carlshamns Commersen, 11/7-96
- Sydöstran, 19/7-96
- Arvika Nyheter, 22/7-96
- Dagens Nyheter, 20/10-96
- Norra Västerbotten, 13/11-96

TILLBAKA TILL ORATIO-SIDAN

Det är burleskt och fräckt Det är helt hysteriskt och vansinnigt roligt. Det är Kompani Komedi som roar med Commedia dell'Arte-föreställningen "Oratio på pottan" på gräsplanen vid biblioteket.
Commedia dell'Arte, italiensk gatuteater med rötter i 1500-talet, hör inte till vanligheterna inom svenskt teaterliv. Och det är ju synd eftersom denna enkla men fyndiga hurnorvariant och fartiga föreställning lockar till skratt hos både gammal och ung.
Nybildade Kompani Komedi är landets enda Commedia dell'Art-grupp så det är faktiskt ett unikt tillfälle för festivalbesökarna att få bekanta sig med konstformen - och det ar som sagt en mycket trevlig bekantskap,
Kompaniet spelar med glimten i ögat och bjuder på en sevärd, showig och kul bagatell som ar perfekt underhållning på en festival.

Sex och pengar styr
Historien är enkel, ett passionerat kärleksdrama kryddat med både svartsjuka, hämndbegär komplotter och ond bråd död.
Karaktärerna är arketyper med ständigt samma egenskaper, det är ett av teaterformens kännetecken, som alla fullstädigt ohämmat drivs av sina lustar och humörväxlingar.
Det är Isabella och Oratio, kärleksparet som bara har ögon för varandra, Oratios far Pantalone, en brunstig gammal snåljåp, Columbina, Isabellas tjänsteflicka, både företagsam och full av rackartyg, Flaminia, karltokig och smådum, Ill Capitano, en fegis och skrythals till militär, och sist men inte minst Arlecchino, en intregant spjuver.

Lurendrejeri och lusta
Efter en sjungande presentation sätter spelet igång. Pantalone blir rånad på sin kära penningpung av Arlecchino som i sin tur blir lurad av Columbina. För att rädda sitt eget skinn hittar Columbina på att det är Oratio som bestulit sin far och Pantalone ger sig förgrymmad iväg till Isabellas kärleksnäste.
Det är snabba turer och mycket att skratt åt. Lustigheter och lusta blandas när den fagre Oratio som fått fly hals över huvud endast iförd ett par spetsprydda kalsipper möter den kärlekskranka Flaminia.

Rappa rim
Hon drar sig varken för att ta sig en ordentlig titt under byxlinningen, skamlöst beundra hans kropp och planera att stjäla honom från hans älskade Isabella.
Hon får hjälp av Columbina. som skickar Isabella i armarna på Ill Capitano - och så är svartsjukekarusellen i full gång.
Dialogen är både rapp och på rim med fräcka och fyndiga ordvändningar där till och med "gott-gotti-gott-gott" är med på ett hörn till extra nöje för Karlshamnpubliken.

Brödkavlar och stekpannor
Handgripligheter är heller inte främande för dessa färgstarka figurer och både herrar och damer slåss så det står härliga till med både brödkavlar och stekpannor.
Det vrids om näsor, sparkas i skrev och bakar och ett par lösbröst flyger all världens väg.
Och till slut blir det duell mellan Oratio och Ill Capitano på liv och död. Men utgången ska väl få vara en överraskning för de som önskar se föreställningen i dag eller i morgon.
Anette Bülow

För två år sedan upptäckte Ulrica Carlsson, 26 år, från Karlshamn Commedia dell’Arte på en teaterskola i Stockholm och blev helt såld.
Sedan årsskiftet spelar hon i Kompani Komedi och hoppas att kunna försörja sig på konstformen.
Första gästspelet i hemstaden är både roligt och nervöst.
- Det är klart att det känns litet extra när släkten och gamla kompisar sitter i publiken, säger hon.
- Det är hennes förtjänst att Karlshamnarna får ett smakprov på den gamla italienska teaterformen
och själv är hon mer entusiastisk när hon strör superlativ över Commedia dell’Arte.
- Det är vansinnigt roligt. Snuskigt, överdrivet och hysteriskt och massor av humor, säger Ulrica Carlsson som utbildat sig till skådespelare på Calle Flygares teaterskola och Teaterstudion i Stockholm. På sin meritlista har hon ett par tea¬terföreställningar, clownuppträdanden och barnprogram på TV. Men det är Commedia dell'Arte hon vill syssla med.
- Det är en sådan fysisk form av teater och med mycket publikkontakt Det ger mycket mer än traditionell talteater som ofta tråkig.
Tillsammans med fyra kom¬pisar från Teaterstudion; Mikaela Gustavsson, Anna Svensson, Johan Starck och Mikke Schirén, samt regissören Micke Klingvall, har hon improviserat fram föreställningen efter gamla italienska scenarier.
Den har spelats i Stockholm under våren och ska sedan spelas i sommar på olika festivaler.
Anette Bülow

...Burlesk teater
Absolut roligast för dagen var Kompani Komedi, som under eftermiddagen bjöd på burlesk teater på en gräsmatta framför stora scenen.
Gruppen ägnar sig åt en teaterform som kallas Commedia dell’Arte och som har sina rötter i det gamla Italien. Commedia-figurerna är ofta vulgära och har var och en en tydlig karaktär: snål, skrytsam, uträknande eller patetiskt kär, för att nämna några.
Föreställningen som de gav hette ” Oratio på Pottan”, och lockade till många skratt. Det som imponerade allra mest var aktörernas inlevelse i sina respektive roller och det o e r h ö r t skickliga samspel de visade.
Livrädd för mus
Det var den gamla snuskgubben Pantalone(Johan Starck) som blev bestulen på sina älskade pengar, den skrytsamme Il Capitano (Mikke Schirén) som enligt honom själv hade ”krigat, våldtagit och ensam besegrat hela arméer”. Men som i själva verket är livrädd för en mus, de båda älskarna Isabella (Anna Svensson) och Oratio (Johan Starck), som hela tiden störs i svärmerier av Flaminia (Ulrica Carlsson), som själv är kär i Oratio, och Columbina (Micaela Gustavsson).
Bland dessa figurer finns Arlecchino (Ulrica Carlsson), harlekinen som spelar alla ett spratt. En ortoligt bra föreställning, som sagt…

Frejdig självironi
Det ska sorla, visslas och kommenteras kring Commedia dell'Artes aktörer så att både krumsprång och burleskerier mitt i en södermalmsk boulekällares underjordiska folkliv, med glada klotkastare och ölrestaurangen vägg i vägg, är perfekt. Till och med svettlukten som pustar ur ensemblens högenergiska spel gör sitt for stämningen.
Kompani Komedis variant på hur snåle kåtbocken Pantalone söker sätta käppar i hjulet för kärleken mellan sonen Oratio och hans Isabella, och hur en hel katalog av förvecklingar uppstår, har det rätta ekivoka anslaget. I Micaela Gustafsson, Elias Wåhlund, Anna Svensson, Ulrica Carlsson, Mikke Schirén och Johan Stormdal Starck agerar med en frejdig självironi som inte ställer andra krav på åskådaren än att vi ska roas och möjligen kittlas en liten aning.
Uppsättningens svaghet är musicerandet. Visst är detta de grova dragens teaterspex med rötterna i renässansen, men just därför kan en mer avancerad teknik och dansant stämsång bli precis det som ytterligare understryker skådespelets groteskeri. Att som här mest låta som folkhop på jakt efter gemensam melodi sätter inte den där riktigt distinkta pricken över Commedians i.
Pia Huss