Vad är Teaterstudion?

Inge Waern, Ulf Ekeram och Micke Klingvall - Teaterstudions ledare

Teaterstudion skapades av Inge Waern 1967, efter uppmuntran av bl.a. Étienne Decroux, som Sveriges första och enda utbildning i fysisk teater. 1984 tog Ulf Ekeram över den konstnärliga ledningen i och med att Teaterstudion inlemmades som en ”självständig del” i Kulturama. Sedan 1996 är jag konstnärlig ledare. Från och med 2007 ligger Teaterstudion i malpåse i väntan på en ny, eller snarare flera nya huvudmän och en ny form av organisation.
Teaterstudion har drivits i som skola oavbrutet i 40 år. De första åren var Teaterstudion yrkesskola, men drevs senare under olika studieförbund, först Folkuniversitetet, senare Medborgarskolan och sedan 1984 under Kulturama fram till uppehållet 2007.

Själv gick jag ut Teaterstudion 1987, och började i stort sett genast vikariera där redan då jag gått ut fram till 1993 då jag började arbeta fast. Och 1996 blev jag konstnärlig ledare för Teaterstudion, vilket jag fortfarande är. Sedan jag tog över det konstnärliga ansvaret har jag framför allt startat tvåornas internationella turnéverksamhet, vilken fick en fin avslutning med en premiär på stora scenen framför Markuskyrkan i på Karnevalen i Venedig. Jag skapade också ett forum där gamla Studioiter har möjlighet att mötas och en stor gästlärarverksamhet där många kända och okända, svenska och internationella pedagoger, regissörer och skådespelare gästat. Under min ledning har Teaterstudion fått ett bredare språk där Commedia dell'Arte och komedi tar större plats i estetiken, en internationell inriktning och en tydlig, egen organisation.

Teaterstudioträning

Teaterstudions pedagogik bygger på ett antal fundament. Ett av dessa är den så kallade Teaterstudioträningen. Den bygger på en samling olika röst- och rörelseserier, vilka i sej har som mål att stimulera fantasin och nå det inre i skådespelaren; att hjälpa skådespelaren att arbeta i kontakt med sina kollegor och sin publik; att lära skådespelaren känna sin kropp som ett instrument för sin fantasi; att ge skådespelaren en fysisk fostran i en daglig träning där uttryck och närvaro är tyngdpunkten för att sen kunna stå fri från blockeringar och motstånd vid repetitioner och på scenen.
Ett annat av dessa fundament är den integrerade undervisningen. Teaterstudion arbetar utifrån tanken att ”allt hör ihop”. Därför vill vi i möjligaste mån sammansmälta de olika ämnena - rörelse, karaktärsgestaltning, textbehandling, scenframställning, akrobatik o.s.v. – till ett ämne. Undantagen är ämnen som teaterhistoria, bruksensemble och röst, där vi använder lärare med specialkompetens.
För att arbetet inte ska kännas för instängt för eleverna och för att öppna ett fönster mot den övriga teatervärlden har vi också en stor satsning på svenska och internationella gästlärare inom det ”ämne” vi kallar öppen tid.
Ytterligare ett av Teaterstudions fundament är gruppdynamik. Teaterstudion arbetar i en tradition där gruppen tar stor plats i föreställningar och framträdanden.

"1000 och en natt" med Teaterstudio I 2004.

Teaterstudions arbete syftar mot arbete inom de "fria grupperna”. Därför är det viktigt att deltagarna blir självständiga skådespelare – självständiga inte bara i den mån att de lockas söka sin egen skaparkraft och arbetar utifrån sina egna idéer och undvika att låta sej styras av regissörer eller producenter. De ska också bli självständiga på så sätt att de själva kan ta styra över sådant som ekonomi, PR, scenografi, kostym o.s.v.
Inspirationskällor har under åren varit regissörer, pedagoger och grupper som: Etienne Decroux, Jerzy Grotowski, Commedia dell’Arte, Théâtre du Soleil, Antonin Artaud, Odinteatret, Dell’Arte Company, Västanå teater m.fl.

Vad gör Micke på Teaterstudion?

Som konstnärlig ledare på Teaterstudion är det mitt arbete, att planera verksamheten, lägga scheman, ta in gästlärare, hålla möten, göra budget, uppdatera webbsidor, planera och hålla inträdesprov, skriva texter till kataloger och skolverksansökningar, organisera föreställningar och lägga turnéer och annat rent administrativt, förutom att undervisa naturligtvis. Dessutom är det mitt ansvar att experimentera med och utveckla Teaterstudioträningen och den övriga undervisningen

I min undervisning utgår jag från tre utgångspunkter: Teaterstudioträningen, övningar och repetitioner/ framförande. Träningen är alltid grunden för mitt arbete på Teaterstudion. Precis som en idrottsman måste träna sin kropp, en musiker måste öva sina skalor eller en dansare sina pliéer, så måste också en skådespelare dagligen träna sitt instrument – sin kropp, sin röst och sitt inre – för att inte gå bakåt i sin utveckling. Med Teaterstudioträningen vill jag ge eleverna en ingång till ett fysiskt förhållningssätt i sitt skådespeleri, där varje känsla och inre förnimmelse direkt visar sej i ett yttre kroppsligt uttryck och på så sätt blir konkret och visuell. Genom att ge konkreta ”svåra” uppgifter i träningen och på det sättet ställa tydliga, uttalade krav på eleverna vill jag uppmuntra dem till att överskrida sina gränser och på det viset vinna ett förtroende för sej själva och sin kropp. På det sättet får skådespelaren tillgång till sitt instrument och kan lättare välja en fysisk ingång i sitt karaktärsarbete och övrigt arbete på scenen.

Det är ofta svårt för deltagarna att se kopplingen mellan träningen och arbetet på scenen, Övningarna är ofta själva länken mellan träningen och repetitionerna och framförandet. Jag bygger ofta övningarna på små scener, rörelsepartitur eller monologer. Jag börjar dessa i en övning eller direkt i träningen och slutar i en repetitionsliknande situation eller med en liten redovisning. Andra övningar är mer direkta och belyser ett specifikt problem eller utmanar skådespelaren åt ett visst håll. Övningarna jag jobbar med har karaktären av kontakt- och samspelsövningar, övningar i närvaro och koncentration, scenframställning, karaktärsarbete, textbehandling och rörelseimprovisationer. Jag brukar också arbeta direkt med scenakrobatik, olika former av maskteknik och andra sceniska discipliner.

Slutligen vill jag naturligtvis sätta upp föreställningar och uppspel med eleverna. Träningen och övningarna vore ju inte till någon nytta om de inte strävade efter att nå sin publik till slut.
Det är inte så att Teaterstudioträningen förbereder för en viss sorts teater, men den lockar ofta fram ett mer fysiskt intensivt berättande i föreställningar. Förställningarna blir ofta suggestiva och förtätade eller frejdiga och uppsluppna, men sällan intellektuella eller naturalistiska. Eftersom jag också jobbar med flera discipliner i arbetet brukar det också synas föreställningarnas utförande.